Om man ska jobba med hållbarhet inom mode behöver man hitta nya idéer och nya lösningar på stora problem. Och att vara en problemlösare är en egenskap man får öva upp under sina tre år på teknikprogrammet. Under utbildningen lär man sig också mycket om olika produkter, material och hur allt påverkar vårt klimat.

Att sälja nya kläder genom återbruk. Jag försöker köpa så mycket second hand som möjligt, oavsett om det är direkt i butik eller online. Appen Plick har blivit väldigt populär och är ett exempel på hur man med teknik kan göra något bra för miljön, genom att förenkla för konsumenten.

Det är svårt att tvinga människor förändra sina tankesätt, beteenden och behov. Men det man kan göra är att möta de behov som finns på nya hållbara sätt som attraherar mer än de gamla sätten. En dröm värld är en förändrad marknad där vi tar bort det som är bekvämt men ohållbart, och istället satsar på att framhäva nya idéer och förhållningssätt. Det är komplext, men det är det tekniken hela tiden strävar efter.  

Vi arbetar utefter Agenda 2030 - de globala målen. De här målen är vår drivkraft och grunden till att vi verkar. I våra projekt har vi ofta den hållbara konsumenten som utgångspunkt. Konsumenter håller på att ändra beteende, och det är en av drivkrafterna till att företag behöver bli mer hållbara. Vi hjälper företag förstå hur de kan designa produkten rätt från början, för att den i slutändan inte ska bli avfall utan istället återanvändas utan att förbruka onödiga resurser. Det nya beteendet kan också innebära att konsumenter köper tjänster istället för produkter, och snart kommer hyrmodeller och delningsekonomi vara betydande affärsmodeller.

Vi driver bland annat ett projekt där vi ger stöd till företag inom textil, inredning och möbler i Västra Götalands län, och ett projekt där vi jobbar på nationell nivå för att hjälpa företag ställa om till hållbara metoder, material och arbetssätt genom hela produktens värdekedja. Dessutom har vi en DO-tank, som är en 1000 kvadratmeter stor fysisk mötesplats där näringsliv, offentlig sektor, akademi och andra aktörer kan mötas och inspireras av utställningar, event, projektresultat inom hållbarhet och cirkulär ekonomi. Där finns också en labbmiljö och maskinpark där företag kan utveckla sina produkter till att bli mer cirkulära genom. Med olika designprinciper kan produkter få förlängd livslängd och återanvändas. Målet är att en produkt aldrig ska bli avfall.  

Det är möjligheterna att hela tiden förbättra. Med tekniken kan du hela tiden tänka i nya banor. Genom utmaningar och hinder så kan du göra skillnad. Problemlösning är väldigt roligt och man blir kreativ utav det. Teknik och nya vägar mot en bättre lösning har nog alltid varit min drivkraft framåt, nu i kombination med hållbara processer och metoder kan det bara bli bättre!

‍Den är väldigt avgörande. Om du inte kan utveckla en produkt,  om du inte har teknisk kunskap om materialet, om du inte kan minska på kemikalierna i tillverkningen, om du inte kan förbättra tillverkningstekniken så kan du inte heller utveckla produkter som minimerar miljöpåverkan – och det är ju det vi jobbar med. Digitaliseringen kommer betyda allt mer framöver. Att hyra och prenumerera på kläder kommer bli allt vanligare och då kommer digitaliseringen vara avgörande. Delningsekonomin kommer också innebära ny logistik och digitala verktyg för genomförande. Att integrera chipp i plagg för att fylla plagget med information, för att möjliggöra spårbarhet av ett plaggs värdekedja kan också komma att bli än mer aktuellt framöver.  

Vi följer utvecklingen på regional-nationell och EU-nivå och utifrån det: vilka kompetenser behöver vi ha i organisationen? Du behöver ha en teknisk förståelse både för produktutveckling och ekonomi men också förståelse för hur en organisation är uppbyggd. Idag arbetar vi med bland annat textilingenjörer, maskiningenjörer, elektronikingenjörer och hållbarhetsansvariga.

‍I tonåren insåg jag att teknik inte bara handlar om att mecka med bilen som jag kanske trodde som barn. Efter att ha lyssnat runt och läst på insåg jag att om man läser en ingenjörsutbildning får man bredd. Du har möjlighet att jobba i så många olika branscher. Och vidare kan man fördjupa sig ytterligare inom områden man tycker är intressanta. Jag valde fördjupning inom projektledning. Jag läste till maskiningenjör inom produktion- och produktutveckling på Högskolan i Borås och Chalmers.
‍
Jag har alltid tyckt att det varit väldigt intressant med konceptgenerering i produktutvecklingsprojekt och förbättringar av arbetssätt i verksamheter. Och den tekniska kompetensen hade jag med mig och har haft stor nytta utav, för i grunden handlar det mycket om strukturer, metoder och förhållningssätt som möjliggör framgång, och det får man främst genom ny kunskap, och jag fick den grunden via min tekniska utbildning.  

Vi jobbar nu mycket med omställningen till cirkulär ekonomi och vill få beslutsfattarna att förstå vikten av att metoder, standarder och policys för företagen ändras, för att underlätta omställningen till cirkulär ekonomi. Det långsiktiga målet är att nå en transformation. 2030 vill vi att näringslivet ska arbeta på ett naturligt sätt med cirkulär ekonomi i sina verksamheter. Men det kommer behövas ett systemstöd för det.

Idag finns drivkrafter. Vi vill ställa om, regeringen vill det, alla vill det, men för näringslivet är det fortfarande en väldigt stor utmaning göra det i sin nuvarande affärsmodell. De behöver kanske skapa helt nya, eller arbeta utefter flera parallella affärsmodeller. Idag lever vi i Sverige som att vi förbrukar fyra jordklots resurser på ett år, det säger allt. Vi måste ändra riktning, tillsammans.